Nathalie Winters

Alla som vill lasa las.... Ni andra som bara ska saga massa onodiga saker, las inte.

De borjade forsta dagen pa hotelet i Ao-nang. Forsta frukosten var han dar. Jag var blek och nyvaken och HELT osminkad. Han log mot mej. Nasta dag, samma vid frukosten, da var jag rod som en solbrand idiot. Han log mot mej och samma sak. Senare pa dagen satt jag pa balkongen och lyssnade pa musik, han gick forbi utanfor och sag mej. Han vinkade och log (valdigt) glatt. Nasta dag, var han inte dar. Nasta dag, samma som innan vid frukosten och pa dagen nar jag igen satt pa balkongen, kom han och stallde sig vid fonstret vid Lobbyn. Han fragade vad jag hette och hur jag modde. Shefen kom gaende nedanfor och fick syn pa honom, an sag lite "radd" ut men stod kvar, nar chefen sedan sag mej, gick han upp till Lobbyn och jag sag bara han hand, han vinkade med fingret, som ett "Nej-Nej!"
Han vinkade hejda till mej och gick. Dagen efter, dagen innan vi skulle aka darifran, var han inte dar.
Jag ville traffa honom innan det var for sent...!
Dagen efter, han var dar vid frukosten, samma sak som innan, forutom att han pratade med pappa. Och fragade vad vi skulle gora idag, eftersom pappa innan fragat honom hur man bast kom till en speciell o.
Pappa sa att vi skulle aka hem samma dag. De stod och pratade en stund om det andra stallet vi skulle till (dar jag ar nu)
Nar vi satt och at, fragade vi vad hans armband betydde. Han hade tva, ett blott och ett oranget.
"Long live the king"
Jag log mot honom och han log tillbaka, och det lixom glittrade i hanns ogon. :P
Senare nar jag packat klart och satt pa balkongen igen, sa kom han till samma fonster som nagra dagar innan. Han fragade hur det var med mig.... Sedan nar han sag att chefen (tysken) kom igen, nickade han in mot byggnaden.
Vi traffades, i koridoren.... ;P

"You re  leaving today, fore Bangtao...?"
"Yea. For one weak."
"Okej."

Han tog av sig ett av armbanden, det oranga och tog min arm. Han satte de pa mig och sa,
"You take care..."
"You to."
"Hope I see you next year!"

Och nu skojjar jag inte, Han sag ut att kunna borja grata!
Han gick tillbaka till Lobbyn och jag gick till rummet.

Nar vi satt i Lobbyn och vantade pa Bussen... satt vi och tittade pa varandra ibland.
Han fick mitt Dream armband som nu inte langre ar menat till en viss person, utan arligt till honom!
Han stod och vinkade efter oss nar vi akte.

Jag har ingen aning om hur gammal han ar. Men jag gissar 25-30
Det anda jag vet ar att han heter Sahat.
Jag vet inte om jag kommer traffa honom igen, men jag hoppas varje dag.

Armbandet sitter pa min hogra arm, och jag kommer aldrig nagonsin ta av det!
<3